december 01, 2005
Gymnasiebibliotek
Medieplan N Strömbackaskolans bibliotek
Posted by admin at 08:37 FM | Kommentarer(0)
april 29, 2005
Block 2 Medieplanens innehåll och delar
Uppgift 2
Med stöd av uppgift 1 i detta andra block har ni kommit överens om
förutsättningarna för det fortsatta arbetet och det är nu dags
att formulera medieplanens innehåll.
Repetera kursbokens (Höglund/Klingberg) kapitel 8 Uppbyggnad av
mediebeståndet, hela kapitlet s.67-118. Författarna inleder
avsnittet Medieplanens delar på s.99, vi citerar:
"En medieplan ska innehålla ett antal olika delar som beskriver hur
de olika avdelningarna och ibland också underavdelningarna ska
hanteras i inköpsarbetet."
Dessa delar formuleras som ett antal frågor, som skall besvaras
för varje avdelning, här kompletterade med ytterligare kommentarer
och preciseringar:
Hur ser avdelningen ut just nu?
För varje avdelning redogörs för beståndets storlek och ålder, utlån och utnyttjandegrad.
Sammanfatta tillståndet. Vad innehåller referensavdelningen?
Vilka nätresurser finns och hur nyttjas de?
Målgrupper
Vem skall avdelningen rikta sig till, vilka utbildningsprogram, specialutbildningar? Lärargrupper?
Vad ska avdelningen innehålla?
Förutom ämnesgrupper beskrivs vilken typ av medier som anskaffas: böcker, e-böcker, databaser,
tidskrifter, ljudböcker etc. Vad placeras på referensavdelningen?
Här diskuteras kvalitetskrav på såväl skön som fack.
Vilken nivå ska medierna vara på? Andra språk än svenska?
Från lättläst till akademisk nivå. Hur mycket av facklitteraturen kan vara på engelska och övriga
skolspråk? Skönlitteraturen och andra språk än svenska? Klassuppsättningar på biblioteket?
Vilket förhållande har avdelningen till det övriga biblioteket, andra avdelningar?
Är avdelningen över/underdimensionerad i förhållande till tillgång på material, i förhållande till
brukargruppers särskilda behov? Eller råder balans?
Finns ämnes-/programspecifika samlingar utanför biblioteksrummet?
Hur skiljer sig dessa samlingar från motsvarande ämnesavdelningar i biblioteket?
Hur anskaffar vi medierna?
Förutom att ange inköpskanaler för tryckt material och AV-material noteras hur och när
databasmaterial anskaffas, fria resurser, Kuldas erbjudanden, vilka baser kommer länsbiblioteket
att erbjuda som länsabonnemang?
Hur gamla får de bli?
Svaret på denna fråga tas med till gallringsplanen. Vilken funktion har Sveriges depåbibliotek?
Kan de omplaceras, magasineras, utrangeras?
Förutom att pröva ändrade placeringar ur ett brukarperspektiv, beskrivs vilken typ av material
som bör magasineras, vad som bör utrangeras. I rekommendationen för magasinering beskriv även
för hur lång tid och hur materialet görs tillgängligt.
Vad kan fjärrlånas?
När kompletteras beståndet med fjärrlån? Internationella biblioteket IB?
Vad behöver göras nu, det närmaste året?
Konkreta förändringar och omgående förändringar planeras, med tidsplan för uppföljning.
Förvärvs- och gallringsbehov preciseras.
Hur kommer avdelningen att utvecklas?
Nya undervisningsprogram och nya elevgrupper, förändrade behov och nya medier: hur påverkar
det avdelningens innehåll och materialets exponering i ett längre perspektiv?
Posted by admin at 07:07 EM | Kommentarer(0)
april 25, 2005
Att planera och strukturera
Det är inte bara medieplanering och medieplaner som utgör redskap
i vårt arbete. Sedan tidigare använder vi verksamhetsplaner,
utvärderingar och uppföljningar som verktyg och metoder i vår strävan
att långsiktigt och målmedvetet planera och utföra biblioteksverksamheten.
Från Strömbackaskolans gymnasiebibliotek i Piteå lånar vi ett exempel
som modell för verksamhetsplanering och uppföljning:
Arbetsplan 2004-2005
Verksamhetsberättelse 2003-2004
Posted by admin at 08:11 EM | Kommentarer(0)
april 22, 2005
Gymnasiebibliotek Underlag för medieplanen
Medieplaneringsprocessen inleds med att ta fram underlag för medieplanen.
I detta första steg redogörs för fakta om gymnasieskolan och biblioteket,
mål- och styrdokument plockas fram. Här görs beräkningar som beskriver
hur mediebeståndet ser ut och hur det används. Brukarnas, elever
och skolpersonal, behov och förväntningar undersöks.
Mona på Strömbackaskolans bibliotek delar med sig av mallar att använda för
beskrivning av beståndet och utnyttjandegrad/utlåningsgrad
Mallar med följande förklaring:
"Det är två dokument som ser likadana ut bortsett från rubriken. I tabellen för böcker
avser "Bestånd ålder" de dokument vi har om beståndets ålder procentuellt fördelad,
utlån, nyförvärv, utlåningsgrad och gallring och "Hylla ålder" den manuella räkningen av
beståndet i hyllorna i nov-dec 2004. Där finns också procentuell fördelning med."
Samsyn
Inför arbetet med att formulera medieplanens innehåll bör ni sammanställa allt insamlat
material, analysera resultatet och resonera er fram till en gemensam syn på hur underlaget
skall vara vägledande för medieplanens innehåll.
Diskussionerna i arbetsgruppen kan ha följande rubriker som utgångspunkt:
Mål- och styrdokument
Unescos:s skolbiblioteksmanifest, bibliotekslagen, skolans biblioteksplan och mål för
biblioteksverksamheten. I vilken mening uppfyller vi resp. uppfyller vi inte målen
för verksamheten?
Fakta om gymnasieskolan
Diskutera kommande förändringar: nya och ev. indragna utbildningsprogram,
prognoser vad gäller elevantal. Finns elever med särskilda behov?
Finns vuxenstuderande, på vilka program?
Fakta om biblioteket
Hur många använder sig av bibliotekets tjänster som aktiva låntagare? Antal besök?
Motsvarar siffrorna våra uppdragsgivares förväntningar på verksamheten?
Hur ser beståndet ut?
Här har ni i stora drag kartlagt beståndets ålder och aktualitet, ni har undersökt
era inköpsvanor i förhållande till utgivning, avdelningarnas storlek i förhållande till
utlåningssiffror. Har ni undersökt fjärrlånens fördelning på signum, har ni även koll på
vilka avdelningar som i dagsläget kompletteras med en stor andel fjärrlån.
Diskutera tendenser!
Hur används beståndet?
Utnyttjandegrad/utlåningsgrad ger en indikation på om beståndet är väl anpassat
efter behov och efterfrågan eller om det finns skäl för radikala förändringar.
Föreslå en rimlig utnyttjandegrad/utlåningsgrad för ert bibliotek.
Vilka nätresurser finns idag och hur används dessa, hur ser referensavdelningarna
ut och hur används materialet?
Vilka förväntningar och behov har brukarna? Icke-brukarna?
Mot bakgrund av de fakta ni sammanställt om skolan och biblioteket bör ni ägna en stund åt
att resonera kring förändrings- och utvecklingstendenser i samhället, nya intressen och behov
hos dagens och morgondagens brukare.
Det finns naturligtvis fler frågor att fundera på under varje rubrik. Betrakta de föreslagna
frågeställningarna som rekommendationer för diskussionernas inriktning.
Posted by admin at 05:37 EM | Kommentarer(0)