« januari 2005 | Till startsidan | mars 2005 »
februari 14, 2005
Kulturrådsböckerna igen
På huvudbiblioteket i Strömsund exponeras kulturrådsböckerna
på en särskild boksnurra och erbjuds på långtidslån.
Rationell hantering vid ankomst - ingen plastning, förenklad katalogisering
eller importerad katalogpost, omgående placering i biblioteket –
gör att leveranserna inte upplevs som betungande.
Den långa lånetiden på 3 månader är uppskattad och biblioteket
har låntagare som vid sina besök går direkt fram till boksnurran
för att botanisera bland nyheterna.
Flera tips välkomnas!
På Sveriges Författarförbund är man däremot missnöjd med folkbibliotekens
inställning till litteraturstödet. På förbundets hemsida kan vi läsa
ett upprop "Sveriges Författarförbund kräver att de svenska
folkbiblioteken tar emot kvalitetslitteraturen!"
Sveriges Författarförbund Klicka på Aktuellt, Senaste nytt, Veckans länkar,
Kvalitet på bibliotek.
Kulturrådet kommenterar i sitt nyhetsbrev Kulturrådet
Posted by admin at 01:54 EM | Comments (1)
Hur gör ni på ert bibliotek?
Här har vi sammanställt och grupperat de frågeställningar ni haft meder till seminarierna. Frågor av samma karaktär är
sammanfattade till en fråga eller ett påstående.
Fortsätt här diskussionen, ge tips och råd till varandra.
Utnyttjandegrad
Kan små kommuner tillåta en lägre utnyttjandegrad? Detta för att kunna ge en god service.
Utnyttjandegraden – måste bli lägre på små bibliotek om bredd skall finnas?
Kulturrådsböckerna – hur påverkas beståndet? Utnyttjandegraden?
Utnyttjandegrad på 4-6, hur når vi dit?
Hur ska man resonera för att bestämma en rimlig utnyttjandegrad?
Gallring
Hur länge är det motiverat och vettigt att en Hc-bok, som varken är
klassiker eller regionalt intressant, ska få stå outlånad på magasin innan
den gallras?
Gamla böcker – vad ska sparas, vad ska fjärrlånas?
Hur mycket törs man gallra? Kan man lita på att allt finns i
depåbiblioteket?
Hur ofta ska man gallra?
Hur gör man med en gammal och ”ful” bok med ett ämne som fortfarande
är aktuellt? Ex: bok om Kärnor & Fröer, gallra eller spara?
Hur mycket gamla böcker ska man behålla på en liten filial? Blir
filialbiblioteket förvaringsplats?
Om att formulera mätbara mål
I läroboken sägs att man ska sätta specifika mål, ex:
”utlåningen/invånare ska ligga minst på riksgenomsnittet” i stället
för att säga ”utlåningen ska gå upp”? Varför? Vad vinner man på det?
Hur? Vilka siffror ska man välja? Vilka kriterier gäller för att sätta
siffrorna?
Ska man sätta något mål för medieplanen? En viss utnyttjandegrad? Ett
visst minskat antal i hyllan?
Kan man bestämma sig för en generell regel?
Ledningens ansvar?
Hur får man alla att arbeta mot samma mål?
Skönlitteraturen
Hur gör vi med skönlitteraturen?
Vad är kvalitet?
Medieplanens innehåll
Bokbestånd HB kontra filialer
Påverkar ”köp på efterfrågan” medieplanen?
Ska avd. A överhuvudtaget vara på öppen hylla? Den avdelningen
används nästan bara internt.
Hur hantera ett halverat medieanslag?
Hur jobbar vi vidare med medieplanen?
Hur hålla planen levande?
Hur jobbar vi vidare? Tips och råd.
Framtida samverkan mellan olika bibliotekshuvudmän – hur påverkar det
oss och vårt mediebestånd?
Värderingar i arbetsgruppen - vi tycker faktiskt olika -hur hanterar vi detta
i medieplaneringsarbetet?
Posted by admin at 09:29 FM | Comments (0)
februari 13, 2005
Genreindelning av barn- och ungdomsböcker
Kristina Andersson har i ett tidigare inlägg - "Varför står
dinosaurierna på geologi och inte bland djuren?" (under kategorin
Uppfångat) - beskrivit arbetet på biblioteket i Arvidsjaur med att
genreindela all barn- och ungdomslitteratur. Kristina har nu skickat
oss listan med de genrer man använder för Hcf resp Hcg/uHc.
När det gäller vår bokuppställning så står Hcf för sig och
Hcg/uHc/uHce tillsammans. Alla dessa är uppställda efter genrer,
vi har ingen A-Ö-avdelning. Vi har inte genrat bilderböckerna,
däremot har vi börjat med fackböckerna.
På Hcf, Hcg, uHc och vissa delar av facken har vi helt skrotat
knubbarna och har ramar istället: röda för skön och blå för fack.
Varje genre har en egen symbol som också finns på varje bokrygg för
att underlätta bokuppställningen.
Vi har följande genrer:
Hcf
Kärlek & vänskap
Frans, Mini, Matilda och King-Kong
Roliga böcker
Klassiker
Djur
Mobbing
Indianer
Deckare, mysterier, spöke & rysare
Äventyr
Fantasy & SF
Historiska böcker
Sorg & saknad
Sport
Hcg, uHc, uHce
Unga vuxna
Kärlek & vänskap
Mobbing
Djur
Hästar
Indianer
Mytologi
Historiska böcker
Krig
Andra världskriget
Klassiker
Roliga böcker
Sport
Fantasy & SF
Äventyr
Spänning
Deckare & mysterier
Spöken & rysare
Sorg och saknad
Avdelningar där vi ställt ihop Hcf, Hcg, uHc och uHce:
Astrid Lindgren
Bert och Sune
Engelska böcker
Pjäser
Sagor
Dikter
Bokbeståndet har fått avgöra vilka genrer vi har. T.ex. har vi för
få hästböcker på Hcf för att skapa en egen genre. De har
därför placerats tillsammans med djurböckerna. På Hcg, uHc och uHce
är inte detta något problem - där har vi massor med hästar
som därmed också fått en egen genre.
I våras (2004) genomförde tre kommuner i Norrbotten, bl.a.
Arvidsjaur, en tävling där vi uppmanade barn att rita och skriva
om sitt drömbibliotek. Bara här i Arvidsjaur fick vi 160 teckningar!
Intresset var enormt och barnen hade verkligen lagt ner tid och
energi på teckningarna. Man kan se mycket i teckningarna,
bl.a. barns intressen, fritid och vardag, men det som var mest
intressant var nog ändå att se att barnen ser rummet, upplevelsen,
medan bibliotekspersonalen ser medierna, hyllorna.
Förhoppningsvis kommer vi (Arvidsjaur, Arjeplog, Boden och Kalix)
att kunna jobba vidare med dessa teckningar, att ha dem som
utgångspunkt när vi tittar på just barnbibliotekslokaler. Två
bibliotek i Norrbotten, Arvidsjaur och Kalix, har skrotat SAB-systemet
på barnavdelningen och istället har vi utgått från barns frågor
och ställer numera upp böckerna efter vad de handlar om.
Posted by admin at 02:50 EM | Comments (1)